onsdag 16 oktober 2013

A cocky cockerel


Det här är vår lilla tuppkyckling som råkat få det ovärdiga namnet Den Där. Hmmm, det låter faktiskt lite som Ben Hur ... Tuppkycklingar brukar i allmänhet hålla sig tysta och uppföra sig diskret om det redan finns en eller flera äldre tuppar i flocken. Det är liksom ingen vits att börja föra oväsen och riskera att få stryk av de äldre tupparna som i så fall känner sig utmanade. Den Där är ovanlig. För några dagar sedan hörde jag ett mystiskt, pipigt och hest litet ljud från hönshagen. Jag tänkte att nån kanske hade skadat sig och gick och tittade. Till min förvåning hittade jag Den Där som hade flugit upp på en stor stubbe och stod där och sträckte på sig och gol för full hals, så gott han nu kunde.

Jag räknade med att han skulle börja gala kanske vid fyra månaders ålder eller tidigast tre, men han tyckte tydligen att vår stor-tupp Abel inte riktigt skötte sig så väl så han började utmana redan vid dryga sex veckors ålder. Jag har aldrig förr sett eller hört en så liten tupp gala.

Han har helt rätt också, Den Där. Abel är visserligen stor och ståtlig, men han är inte särskilt bra på att sköta tupp-uppgifter. Att bjuda på mat och att vakta och befrukta och sånt. Han är ganska självisk och klumpig och hönorna är inte imponerade. Nån fysisk närkamp har det som tur inte ännu blivit mellan de här två tupparna för då skulle nog Den Där få svårigheter.  Det är ju inte så att Abel är bara dubbelt så stor som Den Där. Abel är tio gånger större!

Abel går och betraktar sin utmanare

3 kommentarer:

Anonym sa...

härligt! har ingen vidare annan förnuftighet att komma med, sitter mest här och skrattar bara. en härlig text.
hanna k

ponks sa...

Jag gillar dessa hönsberättelser så jättemycket!

Caj sa...

Tack. Vad roligt.