För ett tag sedan berättade en god vän om att han hade hört en eko-skeptikers synpunkter och sedan dess har åtminstone jag varit fundersam.
Odlar man ekologist så behöver man större arealer för att kunna producera samma mängd som man kunde odla oekologiskt på en mindre yta. Dessutom kräver den ekologiska odlingsmarken mycket mera underhåll, vilket bl.a. kräver större mängder energi. I slutändan har man förbrukat mera resurser för att få en mindre mängd livsmedel. Enligt denna logik så borde väl den produkt som är billigast att köpa vara den som varit billigast att producera och därmed krävt minst resurser i tillverkningsskedet/odlingen. Följaktligen är de billigaste produkterna alltid de mest miljövänliga med tanke på utarmningen av jordens tillgångar. Vad tror ni?
22 kommentarer:
Hej Cajcoli!
Kul att läsa dina tankar om resurssnålhet kontra resursslöseri. Nyttigt med det du kallar fundersamhet och intressant med en blogg om dylika saker som motvikt till mängden bloggar om en masssa annat.
De synpunkter som förs fram som som eko-skeptiska är samma åsikter som återkommer från det konventionella jordbrukets lobbyverksamhet numera. Det finns ett par ologiskheter som återkommer, och det handlar dels om de orimliga subventioner som EU årligen pumpar in i första hand det konventionella jordbruket vilket skapar en skev prissättning i syfte att skydda jordbruket från konkurrens i första hand utanför Europa. Detta medför naturligtvis att den billigaste produkten allt som oftast är den som har störst subventionering. Det andra är det faktum att även om den ekologiska produktionen är betydligt mkt mindre effektiv än den konventionella så är den också oerhört mkt mindre urlakande för jorden, vilket kan vara en aspekt att ta i bejakande beträffande tillsatsen av växthuspåverkande gödsel.
Det finns ju en annan aspekt gällande diskussionen av hållbar livsstil/välfärdssamhälle kontra begränsade resurser och det har också att göra med vad vi äter.
Det som belastar planetens ändliga resurser och vårt klimat allra mest just nu, vilket tyvärr inte återspeglas i offentliga debatter,
har med köttätandet/köttproduktionen att göra.
FN:s klimatpaneler har publicerat flertalet rapporter som entydligt visar att den enskilt störst påverkande miljöfaktorn just nu är produktionen av kött, se bland annat:
http://www.sydsvenskan.se/varlden/article365324/FN-chef-At-mindre-kott-for-en-battre-varld.html
http://klimatfakta.com/2006/12/20/biffen-%E2%80%94-varsta-utslappsratten/
Skulle vara kul att höra kloke Cajs funderingar kring detta i anslutning till tidigare funderingarna kring konsumtion, hållbar livsstil, välfärd, klimat osv. Jag läser gärna dem.
Ha det gott!
Ah, naturligtvis, subventionering. Det rör ju om hela soppan så att det inte går att se på saken med en så simpel logik som jag försökte mig på.
Jag hoppas på mera ekologisk odling. Under de senaste 10 åren har eko-odlingen ökat med 240 %. Jag undrar hur mycket mindre man skulle producera om man bytte ut all konventionell odling mot ekologisk på befintliga åkermarker. Nån som är mer insatt i praktisk agrikultur som vet hur mycket mindre effektiv ekologisk odling är?
Även om odlingsarealerna skulle vara större så är det ju som du säger Erkki, att jorden inte urlakas på samma sätt. Dessutom har jag för mig att ekologisk odling baserar sig på integration mellan olika livsformer och olika arter, vilket inte verkar negativt på biodiversiteten.
Kött skall jag gärna skriva om i något skede ...
Skulle vara intressant att höra några olika bönders åsikter om detta eftersom de vet vad som verkligen händer på åkrarna.
Gällande vår eko-odling så har jag iaf förstått att det inte överhuvudtaget är försälningsintäkterna som får det att gå runt, utan att man är mycket beroende av bidrag. Det skulle dessutom vara intressant att veta hur många av eko-bönderna som brinnder för det ekologiska och hur många som brinner för det ekonomiska.. Att välja en ekologisk vara i butiken är ju för oss välidgt enkelt och inverkar inte speciellt mycket på vår levnadsstandard, men att tjäna sitt levebröd på att vara ekologisk tror jag lätt blir något annat, när ens egna levnadsstandard och hur mycket pengar man tjänar är direkt kopplat till hur "eko" man är. När någon tjänar pengar på att vara ekologisk känns det som att lite andra faktorer också börjar spela in. Skulle det inte då kunna vara lätt att man istället ser till att få uppfyllt de paragrafer som krävs för att man skall få kallas ekologisk (för att få bidrag) och sedan kanske hamnar att överkompensera på andra områden för att få det att fungera (t.ex. i fråga om mängden av användning av jordbruksredskap, användning av tillåtna preparat för att underlätta odlingen, använddningen av vatten i fråga om tvättningen av råvarorna etc. etc.). Detta är bara spekulationer, men ändå något som jag funderar på. Skulle du Erik odla de ekologiska grönsakerna skulle jag inte alls vara osäker på hur ekologiska de skulle vara, å andra sidan är jag osäker på om du skulle få det att gå runt, eftersom jag vet att ditt mål med odlingen skulle vara att få den ekologisk och inte att förtjäna pengar.
Jag undrar alltså om de som odlar ekologiskt tror på att det ekologiska är etiskt riktigt eller att det finns pengar i det - och i så fall, är kraven för den ekologiska odlingen så genomtänkta och heltäckande att du faktiskt är ekologisk fastän du har ett ekonomiskt intresse.
Skulle också vara intressant att bekanta sig mera med vad docenten på Helsingfors Universitet hade kommit fram till, jag hörde iaf en intervju med honom på radio. Jag tyckte att hans argument var vettiga (han påstod också att de var välgrundade) och jag hoppas att han var fullständigt opartisk, som han förståss påstod sig vara (om man nu kan vara det).
Det var han som påstod saken om "minst slitage på miljön om man handlar det billigaste" - jag hoppas att han räknat med både subventioneringar och bidrag i ekvationen. Sen hade han också undersökt eko- kontra konventionellt odlade produkters inverkan på individen och kommit fram till att det inte hade någon egentlig skillnad. Vissa gifter fanns i eko-produkterna som inte fanns i de vanliga produkterna eftersom man tvättat de vanliga produkterna med andra gifter som följaktligen fanns i dessa... Oavsett hävdade han att mängderna i båda fallen var så pass små att de ändå inte spelade någon roll. Oavsett vad man äter för grönsaker så är det alltså inte mera eller mindre ohälsosamt - enligt hans forskning.
Gällande hälsofaktorn så är jag inte det minsta orolig över vad jag äter i form av ekologiskt kontra konventionellt odlade produkter. Jag tror inte jag stryker med eller mår sämre om jag ätit besprutad sallad, frukt etc. Kan tänka mig att man i många fall först kan vara nöjd över att man ätit en obestprutad broccoli och sedan kanske får i sig nicotin, koffein eller lite för mycket alkohol, som verkligen inte är bra för ens system. För att inte tala om hälsoriskerna som ett överdrivet sockerintag medför. Nåja..
Ett av hans grundläggande argument var i alla fall att transporteringen av livsmedlen har ett obetydligt slitage på miljön jämfört med hur mycket det sliter på miljön att odla saker där de inte klarar av att växa naturligt. Enligt honom skall allting helt klart odlas där det växer bäst, transporternas slitage är obetydliga (!). Han hävdade också att eko-odlingen var så pass mycket mera inneffektiv att det ofta inte alls var ekologisk.
Avslutningsvis skulle jag vilja veta vad som är mera påfrestande för miljön - Stora odlingsarealer (--> onödigt stor användning av åkermark och inneffektiv odling) eller tillförandet av gödsel och andra preparat. Är alltså det ekologiska så ekologiskt som vi tror?
Annars så var de otroligt förbaskade på användningen av etanol och andra biobränslen, när de hade en världsomfattande konferens angående svälten. De påstod att denna typ av bränslen var den största direkta orsaken till varför människor svälter så mycket i världen. Det var helt sjukt stora odlingsarealer i tex USA som gick åt till odling av bio-bränslen - vilket gör att de måste importera massor med mat som de egentligen skulle kunna odla själva. Dock var odlingen av bränslena väldigt lukrativt för bönderna eftersom stöden för denna typ av ekologisk (?) odling var väldigt goda. Nåja.
För mig är detta en djungel och jag känner att jag inte alls är tillräckligt insatt. Faktorerna är för många för att jag skall kunna hitta en lösning som jag till fullo tror på, eller för att jag skall kunna ha tid att ta reda på hur det ligger till. Usch.
Utöver detta är jag också välidgt förkyld och kan inte sova (kanske inte har så stor betydelse för sakfrågan, men en liten förklaring till denna verbala diarré :))
Skulle vara roligt om du Erik hade tid att kolla upp forskningen som var på gång vid Hfors uni eftersom du är väldigt insatt i dessa frågor och därför kan sätta forskningen i ett lite större sammanhang. Ha en bra dag allesammans!
// Jonas
Ang. din första kommentar Jonssi. Mina erfarenheter från andra sektorer (inte jordbruk, alltså) är att miljösatsningar görs endast för att det medför ekonomisk vinst. Det är just kraven (som ställs för att man skall kunna eko-certifieras eller miljö-certifieras) som måste vara så pass väl genomtänkta att det ekonomiska intresset också är fördelaktigt med tanke på det ekologiska. Vad gäller eko-jordbruk har jag ingen aning om vilka krav som ställs.
Jag är själv ekojordbrukare och har hört "den konventionella frontens" förklaringar om att bekämpningsmedel och konstgödsel ger den mest ekologiska maten till lust och leda... :)
Betraktar man enskilda delar av ekoproduktion kan vissa av dem definitivt slita med på miljön än den konventionella (t.ex. är det helt sant att vi ekoodlare harvar mer och alltså bränner mer bränsle), men ser man till helheten har jag svårt att se att det ekologiska alternativet skulle bli mer negativt för miljön. Exempelvis går det åt c. 2 l brännolja för att producera 1 kg konstgödselkväve och i konventionell produktion använder man 60-200 kg N/ha åker beroendepå gröda. Så mycket bränsle kör jag aldrig upp om jag så harvar sönder min jord totalt...
Fast det är just my five cents och jag har definitivt ett eget ekonomiskt intresse i saken. ;)
Tack Mats, bra att känna till. Du vet garanterat en massa saker om ämnet som skulle göra en klokare, men på grund av begränsad hjärnkapacitet skulle jag främst vilja veta två saker :).
Känner du till hur pass mycket mera odlingsareal ekologiska odlingar kräver (detta varierar garanterat beroende på vad du odlar, men kanske det går att uppskatta i stora drag). Jag antar att åkrar som inte får tillsatt kväve behöver "vila" eller stå i träda (om man använder ett sånt uttryck längre) kanske vartannat/vart tredje år? Jag antar också att produktionsvolymen/ha minskar en hel del om du odlar ekologiskt?
Med andra ord, är den ekologiska odlingen något som vi har råd att syssla med här, men som inte är hållbart för resten av världen eftersom odlingsarealerna inte räcker till (vilket de inte gör redan nu).
Sen undrar jag om du tycker att kraven på ekologisk odling är så pass höga att det inte finns "kryphål", dvs att oavsett fastän bonden som odlar ekologiskt inte bryr sig det minsta om vår planets välmående, så är det han producerar ändå i högsta grad miljövänligt?
Ja, dessutom, fuskas det mycket :). Antar att det är lite knepigt för dig att svara på det... Om du inte har någon jobbig granne du vill sätta dit förståss...
Det blev tre.
Tack tack tack för kommentarerna. Ja, jag skulle också vara väldigt intresserad av att höra svar på Jonas frågor.
Ofta känns det som om man i sådana här frågor verklingen inte kan beakta allt, så till slut måste man bara blunda och chansa ungefär. Kanske det är lite så som det har gått med biobränslen. Man blundade och chansade och sen gick det kanske inte så bra. Jag vet väldigt lite om den saken ...
Det som jag tyckte var en intressant kommentar var att odlingsarealerna inte räcker till i dagens läge. Det tror jag att de gör. Det är distributionen som inte är optimal. Sedan 1992 har jordens befolkning ökat med 26 % medan livsmedelsproduktionen har ökat med 45 %. Det säger ju redan att det finns tillräckligt med mat, men det tror jag är ett ämne som kräver ett helt nytt inlägg.
Väldigt intressant diskussion! Den där docenten talar ju på ett vis emot sig själv när han först påpekar att transporterna påverkar miljön så pass lite (så att det lönar sig att transportera långt) samtidigt som han säger att det ökade körandet och harvandet ökar på miljöförstöringen mer än det i övrigt ekologiska odlingssättet... jag vet inte om ni fattar hur jag menar. Men alltså att mycket körande med tunga fordon är ett bra alternativ i det ena fallet och ett dåligt i det andra.
"Känner du till hur pass mycket mera odlingsareal ekologiska odlingar kräver?" Skörden sjunker about 30% i snitt (lite beroende på gröda, t.ex. hövall minskar inte alls). Man måste i praktiken ha gräsvall på ungefär 25% av arealen vilket betyder att den endera är i träda (alltså bara ligger och vilar) eller används som foder för djur. Så kombinerat med djurhållning behöver arealen man odlar inte minska alls, men skörden minskar kanske 30%.
Om var har råd att syssla med det är en bra fråga. Å andra sidan bygger konventionell produktion på olja (som används i konstgödsel och bekämpningsmedel) och mineral som utvinns ur berggrunden (används i konstgödsel) och de är inte heller oändliga. T.ex. finns Europas största fosforfyndighet i Finland, när den är tom vet vi inte varifrån vi skall ta den. Så ingendera är helt hållbar egentligen, men den ekologiska räcker längre... :)
Beträffande kraven är svaret ja. Övervakningen och kraven på att räknas som ekoodlare är så pass rätlinjiga att produktionen är hållbar även om odlaren skulle bedriva en endast och enbart av ekonomiska skäl. Min erfarenhet är dessutom att många inledningsvis börjar odla ekologiskt av ekonomiska skäl och anammar ideologin senare, inte tvärom vilket man kunde förvänta sig.
Fusk är sällsynt helt enkelt för att det är olönsamt. Jag får 50-100% bättre betalt för min spannmål om den är ekologisk, varför chansa? Fusk uppstår ofta som rena misstag, inte för att man medvetet tänkte kringå reglerna. Dessutom övervakas ekoodlare rätt frekvent. EU övervakar c. 5% av bönderna per år, är du ekoodlare kommer det ut en granskare varenda år, d.v.s 100% granskas.
Det skulle väl vara naivt att tro att ekojordbruket har ökat på grund av ett ökat intresse för ekologi. Eftersom det är pengarna som styr, är det ju bra att det lönar sig att odla ekologiskt. Om man på det här sättet kan styra verksamheten mot någonting som är mera hållbart så måste det väl ses som positivt.
När det gäller kontrollen så fungerar det i vart fall så i Sverige att för att få bli KRAV-märkt (motsvarar Luomo, ursäkta ev. stavfel) så är det en kontrollorganisation som ligger bakom vilket ska motverka ev. fusk.
När det gäller de egentliga motiven bakom varför man väljer att gå över till att odla tycker jag själv som konsument att det inte är det primära. Finns ett kontrollorgan bakom märket som garanterar mig som konsument kännedom om hur produkten tillverkats räcker det. Att jag ex. väljer att köpa rättvisemärkta bananer har att göra med att jag inte vill ha på mitt samvete att bidra med pengar till en verksamhet som inte är ok, inte att jag tror att personerna bakom rättvisemärkta bananer eller ekoodlade gurkor är mera moraliska än andra.
Om jag går på ett café är jag inte i första hand intresserad av vad caféägaren har för motiv bakom att driva caféet utan jag suktar i första hand efter dennes punchrullar om det förklarar saken.
Det är viktigare att handla rätt än att ha rätt motiv bakom handlandet helt enkelt. Fråga Stefan Einhorn :-)
Jag tror inte nödvändigtvis att det är "naivt att tro att ekojordbruket har ökat på grund av ett ökat intresse för ekologi."
Det är självklart att pengarna/avkastningen är en faktor då det handlar om något man ska livnära sig. Jag tror dock att man ska akta sig för att se det cyniskt att det antingen är vinstintresset i det hela enbart som lockar eller att underskatta att om man livnär sig på det jorden ger kan det finnas ett genuint intresse för det hållbara i ekologisk odling.
Det finns säkert lika många anledningar till att odla ekologiskt som det finns odlare.
Vi köper också ekologiskt så mycket vi bara hittar. Ibland känner jag inte nån skillnad på smaken, men det känns alltid bra att veta att vi kanske får lite mindre gifter i oss o att producenten och naturen eventuellt mår lite bättre.
På nåt sätt sku man kunna tänka sig att producenten till ekologiska produkter har en större stolthet o nån filosofi bakom det han gör o producerar, o därmed sku ekologiska produkter generellt kunna vara av bättre kvalitet helt enkelt. Ja har i alla fall en romantisk bild av den ekologiska bonden!
Samtidigt tror ja också att vi på sikt borde gå över till att äta industriellt o storskaligt producerad mat, o typ alger producerade me solenergi etc, för att världen ska kunna livnära hela befolkningen.
Erkki, jag förstår din poäng och håller helt med om att motiven bakom en verksamhet inte är lika viktiga som att verksamheten leder till något gott.
Jag måste också kommentera min egen kommentar (om det där med naivitet) med att konsumenternas ökade intresse för ekologi naturligtvis har bidragit till den ökade produktionen, så på det sättet har ju människors inställning förändrats.
Anonym: jag tycker också om hela filosofin bakom ekologist jordbruk, oberoende vilka motiv den enskilda bonden har. Har du mera tankar kring på vilket sätt man kunde göra "industriellt och storskaligt producerad mat" till ett hållbart sätt att leva?
Angående smaken kan det nog hända att utseendet också ofta lurar oss. Det gäller speciellt ägg. Ekologiska ägg ser ibland nästan ut som de vi får från vår egen hönsgård. Oekologiska ägg är däremot totalt färglösa och ser vattniga ut i jämförelse. Jag undrar om jag skulle kunna skilja på dem i ett blindtest!?
Det där med smaken är en smaksak. :) T.ex. ekologiska höns utfodras med gräs eller hö vilket bl.a. gör att gulan är synbart gulare, så visst kan det förekomma klart mätbara skillnader. Att nån skulle känna smakskillnader i mjölk, kött eller bröd tvivlar jag dock på. Konsistensen på köttet kan däremot påverkas i viss mån eftersom ekodjur ofta växer långsammare.
Rent vetenskapligt kan man mäta att halten vatten i ekogrönsaker ofta är lägre, vilket gör att man i flera blindtest märkt att konsumenterna föredrar konventionella tomater framom ekologiska! De ekologiska är mer kompakta och täta, medan de konventionellt producerade är precis så vattniga och blöta som vi är vana med att tomater skall vara. :)
Sen instämmer jag till fullo i att bondens motiv ju inte spelar nån roll för produkten, så länge nån utomstående instans (i Sverige är det KRAV, i Finland statliga Evira) granskar och godkänner produktionen som ekologisk. Däremot undviker jag att handla av aktörer som förklarar att "den här varan nog är ekologisk, men vi har inte brytt oss om att få den certifierad" eller "det är nog ekologiskt, men vi har inget Luomumärke". Sånt är alltid lite suspekt. Ekoproduktion består till 90% av odling och till 10% av pappersexercis, om de verkligen gjort de första 90%:en på riktigt, varför har de inte då orkat fixa de sista 10%?
Mats, vad fantastiskt trevligt det är att ha med en ekojordbrukare i den här diskussionen.
Det är en av fördelarna med nätet för min del; eftersom folk inte känner lukten blir diskussionerna trevligare. :)
Skicka en kommentar