Vi har ett barn som börjat i dagis och vi har bett om att hon skall få äta specialdiet. Vi äter nästan uteslutande vegetariskt hemma även om varken jag eller barnen är vegetarianer. Vi äter ibland fiskar vi fångat själva. Ibland köper jag salami för att ha som pizzafyllning. Jag antar att vi är semi-vegetarianer eller flexitarianer.
Det som jag tycker att är problematiskt är att det finns väldigt få socialt acceptabla dieter (alltså sådana dieter som man väljer bara för att man vill, och inte för att man är tvungen av allergier eller sjukdomar). Om man vill äta kött, men inte så mycket, så får man lov att anmäla sig som vegetarian med undantaget fisk, vilket vi gjort vid dagiset.
Jag tycker ändå det är svårt att motivera att man äter fisk men inte andra djur. Tänker man på djurens lidande, så är fisk antagligen det sämsta alternativet. En ko kan kanske ha levt harmoniskt, men en fisk kan man vara säker på att ha lidit, antingen medan vuxit upp i en fiskodling eller när den blivit fångad. Sen har vi ju också problemet med överfiske och alla andra miljörelaterade problem som t.ex. Pangasiusodlingarna som lär vara något av det vidrigaste man kan tänka sig.
Jag gissar att det finns en hel del människor som äter just fisk, men i övrigt endast vegetariskt. Hur motiverar ni ert val? Är det av hälsoskäl som just denna form av semi-vegetarianism blivit acceptabel? Eller är det för att fisken är växelvarm och slemmig och lever i ett annat element än vi? Är det för att fiskar inte är gulliga som det känns mera okej att äta dem?
Jag skulle önska att det blev mera acceptabelt att helt enkelt äta mindre kött. Det kunde t.ex. formuleras som så att man äter kött en gång i veckan, eller en gång i månaden eller ännu mera sällan. Eller att man endast äter vilt.
