Barnen har tillbringat en natt hos mormor o morfar så jag passade på och sov en tolv timmars natt. Det är sällsynt att jag nu som familjefar unnar mig sådana nätter. I min ungdom däremot hade jag ofta problem med min analoga väckarklocka eftersom den tillät högst tolv timmar sömn. Då jag i min tankspriddhet någon gång ställde in väckningen utan att tänka på klockans begränsade egenskaper vaknade jag efter en eller två timmar och undrade vad som stod på.
Ibland fantiserar jag om att bo på en båt som seglar västerut konstant i en rasande fart, kanske jorden runt på fyra dygn ungefär. Då skulle mina dygn bli 30 timmar långa istället för 24 och så skulle jag helt enkelt skippa en dag varje gång jag seglat ett helt varv. Långa nätter och långa dagar, mmmm, det skulle nog vara otroligt skönt.
1 kommentar:
vet du det sku jag å tycka om! dagarna är ju nästan alltid för korta och sen ska man vakna för tidigt också.
däremot har jag upplevt sen, i situationer utan el, att man automatiskt får en sån där sund dygnsrytm som djuren har; man blir trött när solen går ner och vaknar pigg och utvilad på morgonen. (det går naturligtvis inte till sådär enkelt direkt, men i längden faktiskt!)
Tror lite att vårt upplysta samhälle kan bidra till folks sömnsvårigheter. Fast ja, sen är ju Finland speciellt också. Om man skulle följa solens gång här så skulle ju folk vara konstant vakna på sommaren, o sen sova hela vintern lång.
Skicka en kommentar