MATENS PRIS, DEL 2

Fortsätter reflektera över boken med namnet "matens pris". Det här med ekomat har jag också varit inne på tidigare så jag fortsätter därifrån.

EKOPRODUKTER

I det industriella lantbruket är det fundamentala kretsloppstänkandet helt utraderat. Istället utarmas och förstörs jorden. Ekologiska varor bygger på ett hållbart jordbruk och hållbar djurhållning som dessutom ofta garanterar att djuren lever ett gott liv. Sveriges KRAV-märkning ställer högre krav än EU:s ekostämpel, men båda är värda att beakta och understöda. KRAV kräver t.ex. att växthus inte värms upp med fossila bränslen medan EU inte ställer sådana krav för eko-märkning. Jag vet inte hur det är med Luomu i förhållande till EU-ekokrav. Kanske nån som vet?

BEFOLKNINGSÖKNING

Några av de för mig mest tankeväckande påståendena i boken är följande: ”Globalt sett är den stora frågan hur jordens snabbt växande befolkning ska kunna äta sig mätt” och ”för att kunna föda en växande befolkning är det inte rimligt att använda en majoritet av jordbruksmarken i Europa till odling av djurfoder”

Det är förstås inget fel i de här påståendena i sig men det man menar är att människorna borde få mera mat. Men skulle inte ännu mera mat resultera i ännu större befolkningsökning? Befolkningsökningen måste ju bero på tillgång till mat med den enkla motiveringen att människor inte kan vara gjorda av någonting annat än mat. Det är klart att det är sorgligt och beklagligt att det finns hungersnöd men det måste ju bero på att man redan lever över tillgångarna och jordens kapacitet. Jordens befolkning började inte öka innan man började jordbruka på allvar (enligt vad man nu antas veta …)

MATENS PRIS, DEL 1

Jag har tidigare varit inne på ämnet mat och dess pris. Författarna till boken matens pris låter rätt så trovärdiga i och med att de faktiskt rest runt hela världen för att se på matproduktionens olika stadier och bevittnat vad som verkligen händer. Hur kan maten vara så billig och vad händer egentligen på de verkligt stora åkrarna eller i växthusen och vad har matproduktionen för inverkan på miljön och hela jordens framtid?

Man kan göra vad som helst till en skandal om man så önskar och jag får en känsla av att den här boken vill göra matproduktionen mera skandalös än vad den egentligen är (nå ja, ganska skandalös är den på många sätt). Intressant är boken i alla fall och jag önskar att jag kunde sammanfatta budskapet på något vettigt sätt. Jag väljer att nämna och reflektera över några saker som jag tyckte var speciellt spännande. Klimatförändring och koldioxidekvivalenter är jag trött på att höra talas om så dem väljer jag att inte nämna flera gånger även om dessa termer förekommer i boken i stor myckenhet (jag kan för övrigt varmt rekommendera boken för den som tycker den verkar intressant, man kan t.ex. låna den av mig).

MONOKULTUR, KONSTGÖDSEL OCH BEKÄMPNINGSMEDEL

Det som kommer fram är att handeln har gjort att jordbrukare över hela världen i allt högre grad satsar på monokultur som ger snabb vinst, men som är ohållbar i längden. Områden som tidigare varit självförsörjande har övergått till att odla endast en gröda vilket kräver enorma mängder konstgödsel och bekämpningsmedel (ofta sådana som länge varit förbjudna i Europa). De här är ämnen som dödar allt utom odlingsväxten som är specialmanipulerad för att uthärda bekämpningsmedlet. Sojabönsodlingen är ett exempel på riktigt ond monokultur.

KÖTT OCH FISK

Det är knappast någon nyhet att man inte behöver äta så mycket kött som man äter idag inom vår kultur.  I Brasilien skövlas skogen med bekämpningsmedel för att ge utrymme för mera betesmarker. En stor del av avverkningen är illegal. Nästan alla lantbrukare förgiftas på ett eller annat sätt.

Fiskodling bidrar till att havens fiskbestånd utplånas, eftersom man matar fiskarna med fisk som tidigare dög som människoföda. I slutändan går det åt mera fisk till fiskföda än vad man får ut som människoföda. Det här gäller bl.a. lax och också pangasius som man påstår att är bra just för att den äter gräs som inte människor kan äta. I verkligheten matas den ändå med fisk för att det är effektivare.

Utsläppen från både kött- och fiskindustrin är enorma och t.ex. i Vietnam är reningsverken vid många fiskodlingar obefintliga.

DIETER

Den populära LCHF-dieten är miljömässigt en katastrof. Visserligen hjälper den många att gå ner i vikt men sist och slutligen handlar väl också det om förhållandet input-output, oberoende av vad man får sin energi ifrån. Nästan alla studier som visar att en dylik animalisk diet är hälsomässigt fördelaktig är finansierade av kött- och mejeriindustrin.

Iakttagelser från matbutiken

En av de mest spännande sakerna man kan göra när man befinner sig utomlands är att gå i vanliga matbutiker. Jo, jag kan stå för att jag verkligen tycker det. I Martinique får bag in box en helt ny betydelse i och med att bagen innehåller rom. Dunkar med 3 eller 4½ liter femtio-procentig rom säljs i små bybutiker, och urvalet är stort. Det får en att tänka på att det faktiskt inte finns Koskenkorva b.i.b. i Finland.

En annan anmärkningsvärd detalj är att det inte finns plastpåsar i butikerna här. Det finns ofta inga påsar alls så man är illa tvungen att ha med någonting att bära hem matvarorna i. I vissa butiker kan man köpa en tygväska, men engångspåsar finns helt enkelt inte. Så kan man också ha det.

Dreadlocks

Jag tycker det är mycket intressant att se vilka reaktioner min frisyr skapar både hemma och i olika delar av världen. Somliga önskar att jag klippte mig, men jag har aldrig fått så mycket komplimanger av människor jag inte känner som efter att jag friserade mig med dreadlocks för ca 10 år sedan.


I Karibien kan man tänka sig att dreadlocks har en annan betydelse än i Finland och jag såg fram emot att se vad folk tycker om dreadlocks här. Speciellt dreadlocks på en vit nordbo.


I går kom en cool, mörkhyad man fram till mig i butiken och sade någonting som jag inte förstod. Efter att ha beklagat att jag inte förstår så mycket franska tog han tag i mitt hår, såg mig i ögonen, formade händerna till ett hjärta framför sitt bröst och krockade knogar med mig. Här förknippas håret starkt med en tro på kärlek, jämlikhet och antirasism. För övrigt är det många som har dreadlocks här, både svarta och vita.

Lokalproducerad exotisk frukt och egna kokosnötter

Hemma i Finland brukar vi ofta laga en speciell frukostomelett sötad med honung och toppad med bär och fruktsallad och kokos. Äggen får vi från våra egna höns, bären från skogen och honungen kommer från Purmo, men resten av ingredienserna är importerade från fjärran länder.

Här i Martinique lagade vi i dag en frukostomelett uteslutande på färska, lokalproducerade och synnerligen välsmakande ingredienser: ägg, honung, kryddor, citron, banan, apelsin och passionsfrukt. Till sist garnerade vi härligheten med kokos som vi plockade från vår egen gård. Bla bla bla, vad det här lät fånigt, men visst blev det gott och det var extra roligt att plocka kokosnötter direkt från gården.

Höns och andra djur

Det finns höns också på Martinique, har jag konstaterat. På morgnarna hör vi några tuppar gala. En av dem har så grov röst att jag trodde det var en hund första gången jag hörde den. Jag har inte sett några höns, men däremot hade vi en glänsande, grönsvart kolibri i vår trädgård i dag.

Också den här ödlan gick omkring och kikade på oss i dag. Arten torde vara Anolis roquet och den lever endast på Martinique. De här finns det rikligt av. De är roliga för de sitter och nickar och när de har munnen öppen ser de väldigt glada ut. Så när vi sitter och äter har vi ibland några ödlor som sitter bredvid och nickar och ser glada ut och sprider positiv stämning.

att äta sina husdjur

Gott nytt år till er allihopa! Här inleder vi det nya året med att äta upp Michel, en av våra tuppar. Vi har alltid försökt vara väldigt ärliga med våra barn i alla situationer. Därför tycker vi det är viktigt att de också förstår varifrån t.ex. kött kommer. Själva slakten bevittnade de inte, men efter att ha sagt adjö till Michel ville de bli vegetarianer, vilket förstås är ett sunt val. Vår egen tupp kan jag nog gärna smaka på, inflikade Lovis ändå.

Själv fortsätter jag som predator, men vi har faktiskt minskat rejält på köttätandet under den senaste tiden, p.g.a. flera olika orsaker. Dels är det ett enormt slöseri på resurser att föda upp djur på det sätt som man gör nu. Jag tycker inte själv att det är något fel på att äta kött, men nog på att producera kött. Det finns en massa nackdelar med köttproduktionen, men det som jag faktiskt tänker allra mest på just nu är att man förstör livsmiljön för de ursprungsbefolkningar (stammar) som fortfarande finns på jorden. Skogarna som de är helt beroende av förstörs och förvandlas till åkrar och betesmarker, och jag skulle verkligen vilja unna dessa människor allt gott för att de skall kunna fortsätta leva på det sätt de alltid har gjort. Sedan är jag inte särskilt sugen på kött nuförtiden, kanske just för att vi har minskat på konsumtionen.

Jag äter gärna vilt. Jag äter också gärna djur som har levt på vår egen gård. Ekokött brukar vi också äta. Man förstår värdet i maten (köttet) på ett helt annat sätt då man äter sitt husdjur. Första gången vi åt en av våra egna fåglar var det en mäktig upplevelse. Denna gång var det visserligen också fint, men jag blir vanare. Hoppas att respekten inte försvinner med tiden.

Hur som helst, mitt tips till alla som vill ha en matupplevelse utöver det vanliga: ät upp ert husdjur!